Hur kan vinden låta så mycket ? Luft liksom ?
( gick tillbaka i texten och la till detta : ber om ursäkt för högst flummig text , men sån är jag , och trivs med att iakta och känna )
Jag ligger på en solsäng väl skyddad av husväggen men hör knappt vad jag själv tänker . Jag märker hur irriterad jag blir på allt ljud .
Då slog det mig , det är ju inte vinden som låter . Det är ju när vinden träffar andra saker som den får ljud. Träd , tvättställningar , cykelställ osv. Hos mig är det mest träden som ger vinden ljud just nu.
Det som också slår mig är att solens strålar är starkare än vinden , de träffar och värmer mitt ansiktet trots att allt annat flyttas och försvinner med vinden .
Jag som älskar metaforer och gärna ser kopplingar i allt som sker , ser ju förstås en likhet med livet . Solen är det som verkligen betyder något. Vinden det som sker och sakerna den träffar det som avgör hur det låter.
Vinden blåser ju oavsett om vi vill eller inte . Det vi kan styra är hur den träffar saker och vad det ska träffa . Man kan flytta bort saker eller ställa fram saker.
När det är vindstilla då ? Är livet perfekt då ? Jag vet inte . Men tror inte det . Jag tror att saker behöver vara i rullning , man behöver rodda lite själv i vilken melodi man vill att vinden ska spela . Det är väl ändå det som är ett liv ? Men detta är så klart helt egna åsikter , noll vetenskap i detta.
Hur kommer det sig då att någon annan kan styra vinden åt dig ibland? Vad är det som gör att melodin inte alls är den du valt att vilja höra ? Två rätt tunga frågor som tål att tänkas på. Och varför väljer vi att styra någon annans melodi med vår luft?
Jag vill tro att det är av kärlek vi går in och drar av ett rivigt solo i någon annans låti. Jag gör det rätt ofta iallafall . Ibland blir det fel men min musik är styrd av hjärtat och ni vet ju alla hur impulsiv och känslostyrd den fina muskeln är.
Nu blev det alldeles knäpptyst , vinden stannade av . Eller flyttade sig kanske . Tystnade som uppstår direkt efter en nästintill stormliknande period är magisk. Lika delar skrämmande som ljuvlig. Som att allt står still . Ljud som hörs när det inte blåser stannar också , märkligt.
Men också intressant . Allt blåser över . Allt får en chans att återhämta sig i stillhet och tystnad. Melodin som var aggressiv och hotfull ena stunden blir vacker och harmonisk i nästa. Föremålen som gav ljud åt luften hittar annat att ta fäste vid när luften valt att avta i styrka .
Blåser det för mycket och ljudet är för högt , bygg ett vindskydd. Är det för tyst och stilla , ställ dit en fläkt vet ja.
Jaja bäst att sluta skriva nu , innan ni tror jag blivit helt knäpp .
Men vinden är spännande. Och som vackrast när vi använder den ihop. Då blir det grym musik.